Förebygga komplikationer

Hygienåtgärder förebygger infektioner och komplikationer och är därför av stor betydelse i vardagen.��

För att undvika komplikationer är det mycket viktigt att du tar dina läkemedel enligt ordination samt att du rapporterar eventuella biverkningar till din läkare.��

��

Kroppshygien

Huden är kroppens naturliga barriär mot mikroorganismer. Denna naturliga barriär skadas vid punktering av en AV-fistel eller AV-graft. Hos patienter med katetrar (antingen vid peritonealdialys eller hemodialys) skadas huden under införandet. Även senare finns det risk��på grund av felaktig hantering vid till-/frånkoppling. Därför ägnas stor vikt åt hygieniska/aseptiska arbetsmetoder i hemdialysutbildning.

Med aseptisk avses alla åtgärder för att minska antalet sjukdomsalstrande mikroorganismer.

Handtvätt och desinfektion

Målet med handhygien syftar till att minska antalet smittoämnen för att avsevärt minimera risken för infektion. Det finns två tekniker för handhygien: handtvätt (med tvål och vatten) och att gnugga händerna med handsprit. Utför alltid en av dem innan du vidtar någon åtgärd i samband med din behandling, särskilt:

Innan du förbereder dig för behandling
Innan du iordningsställer dialysmaskinen
Innan du sätter nålar

��𳾳��ö

Förrutom ett förvaringsutrymme för material som behövs vid hemdialys, till exempel olika lösningar och förbrukningsmaterial, kan det behövas ett dialysrum. Vanligtvis behövs ett utrymme av garderobsstorlek för alla produkter. Din vårdpersonal kommer att prata med dig om hur du ska organisera ditt förvaringsutrymme. Det bör ha låsbara fönster och dörrar.

Särskilt viktiga grundläggande hygienåtgärder under dialys är:

Hygienisk handdesinfektion.
Desinficerande rengöring av all utrustning, maskiner och ytor nära patienten efter varje behandling.
Ta bort husdjur från rummet under dialysen.
Be andra personer i rummet att också följa grundläggande hygieniska åtgärder.
Se till att inte bli avbruten, till exempel��genom att stänga dörren till behandlingsplatsen.

Din sjuksköterska kommer att lära dig att utföra desinfektion av ytorna och möblerna närmast din behandlingsplats.��

Vaccinationer och förebyggande infektioner

Patienter med kronisk njursjukdom har högre risk för infektioner på grund av deras nedsatta immunförsvar.

Vaccination skyddar dig från att drabbas av allvarliga infektionssjukdomar genom att öka kroppens immunförsvar och stimulera produktion av specifika antikroppar. De är nödvändiga eftersom de hjälper kroppen att hitta och döda de specifika organismerna om du drabbas av sjukdom. Vid vaccinering kan du få en eller ett upprepat antal sprutor för att få ett tillräckligt immunförsvar.��Vaccinationer leder till att risken för att människor insjuknar och smittar andra kan minskas avsevärt.

Många vacciner rekommenderas för den allmänna befolkningen, samt ytterligare några rekommenderas för patienter med kronisk njursjukdom. Vaccinationer mot influensa, pneumokocker, hepatit B och stelkramp/difteri är särskilt viktiga.

Vårdpersonalen hjälper dig att få dina vaccinationer. Ta om möjligt med dig ditt vaccinationskort när du besöker din läkare, eftersom du kanske också fått vaccinationer från andra läkare.

Kateter för peritonealdialys (PD)

Som med all medicinsk behandling kan det uppstå problem i samband med peritonealdialys. Det är dock inte alla som drabbas av komplikationer. Vi vill att du ska känna till några av de problem som kan uppstå i samband med peritonealdialysbehandling, för att du ska kunna förstå dem bättre.
Under utbildningen kommer din vårdpersonal att förklara i detalj vilka åtgärder du måste vidta om vissa problem uppstår före, under eller efter din PD-behandling.

Om du har en dialyskateter inopererad, fråga dig själv dagligen:

Är förbandet rent och torrt?
Är klämmorna stängda och desinfektionshylsan på plats?

Om det finns några tecken på infektion (till exempel rodnad, svullnad, klåda, ömhet, smärta och feber) eller om du misstänker att du kan få en infektion, kontakta din vårdpersonal omedelbart.

Det är mycket viktigt att du desinficerar och lägger om kateterns utgångsställe före varje dialysbehandling enligt anvisningar från vårdpersonalen. Följ strikt de instruktioner som vårdpersonalen tillhandahåller när du ansluter och kopplar ifrån dialyskatetern. Se också till att din kateter är skyddad så mycket som möjligt i vardagen (vid personlig hygien, hushålls- eller trädgårdsarbete).

Det finns tre typer av infektioner vid peritonealdialys:

Peritonit: en infektion i bukhålan
Infektion vid utgångsstället: en infektion i huden runt utgångspunkten för din PD-kateter
Tunnelinfektion: en infektion längs katetern��under huden

I de flesta��kan dessa infektioner botas med lämplig behandling, särskilt om de behandlas tidigt. Vissa infektioner kan dock vara mycket allvarliga och kan leda till att katetern måste avlägsnas eller till och med att man måste avbryta PD-behandlingen. Därför är det absolut nödvändigt med tidig upptäckt och behandling med rätt läkemedel. Större delen av din utbildning handlar om hur man förebygger och känner igen dessa tre typer av infektioner.

Det primära målet med hygienåtgärder vid PD är att förhindra peritonit, eftersom detta kan kräva att behandlingen måste avbrytas. Peritonit orsakas av organismer som tränger in i bukhålan. Du kan förebygga peritonit genom att:

Var ytterst uppmärksam på hygienen
Följ de hygienåtgärder som din vårdpersonal har lärt dig (detta kan inkludera att bära munskydd och att uföra��regelbunden handhygien)
Byte av lösningspåsar enligt instruktionerna

Trots alla försiktighetsåtgärder kan du kanske inte utesluta risken att få bukhinneinflammation. Du bör kontakta din dialysmottagning omedelbart om du har minsta misstanke om en infektion.

Se alltid till att du arbetar hygieniskt när du byter förband och påsar. Detta inkluderar:

Desinfektion av arbetsytan
Adekvat handhygien vid dialys
Använd munskydd
Inga husdjur får vistas i behandlingsrummet
Regelbundna byten av förband enligt instruktioner från din vårdpersonal
Kroppshygien

Inga organismer får komma in i kateterförlängningen. Därför får kateterförlängningens ände under några omständigheter inte vidröras när desinfektionshylsan är borttagen.

Infektion av kateterns utgångsställe eller tunnelinfektion.

Det finns ett antal tydliga tecken som tyder på en infektion vid kateterns utgångsställe:

Rodnad
Svullnad
Att det spänner
��ä��ٲ�
Var

Dessa är symtom på en infekterad kateter. Så snart du märker en förändring vid kateterns utgångsställe ska du omedelbart kontakta dialysmottagningen.

En tunnelinfektion är en infektion längs katetertunneln och förekommer ofta tillsammans med en infektion vid kateterns utgångsställe. Tunnelinfektionen kännedtecknas av�� kan indikeras av svullnad, rodnad, smärta eller att det spänner runt katetertunneln.

Kärlaccess HD

Som med all medicinsk behandling kan det finnas problem relaterade till hemodialysbehandling. Komplikationer kan vara relaterade till dialysbehandlingen eller den underliggande njursjukdomen.

Det är inte alla som drabbas av komplikationer.��Du bör känna till de problem som kan uppstå vid hemodialysbehandling och hur du kan hantera dem.��

Hur man förebygger komplikationer i samband med hemodialys.

Som den viktigaste medlemmen i ditt vårdteam spelar du en nyckelroll när det gäller att förebygga eller åtgärda problem som kan leda till långsiktiga eller till och med livshotande komplikationer.

Du kan hjälpa till att förebygga komplikationer genom att:

Vidta åtgärder för att förhindra infektion, till exempel god hygien vid din kärlaccess��och att desinficera din hemodialysmaskin enligt anvisningarna.
Rutinmässigt utvärdera statusen på din kärlaccess��för att se om det finns tecken på infektion��eller andra problem.
Var noga med din dialys. Om du hoppar över dialysen eller inte gör den enligt din ordination kan det leda till komplikationer.
Håll kontakten med din läkare och sjuksköterska! Kom på inbokade möten och ring vid frågor eller komplikationer.

Det finns��tre olika typer av kärlaccess��för hemodialys:

Arteriovenös��fistel��
Arteriovenöst graft��
Central��dialyskateter (CDK)

En AV-fistel skapas genom ett kirurgiskt ingrepp på den icke-dominanta sidan. Sammankoppling av artär och ven leder till ett högre blodflöde i venen samt att den växer till i storlek. Detta möjliggör regelbunden nålsättning.��På grund av en lägre risk för komplikationer och bättre kliniska resultat är denna access att föredra vid hemodialys. Det tar vanligtvis sex till åtta veckor för fisteln att mogna innan den är redo att sätta nål i.

��

Om det är svårt att skapa en AV-fistel kan ett��konstgjort AV-graft vara ett alternativ. Detta innebär att artären och venen kopplas samman med hjälp av en syntetiskt slang som opereras in under huden i armen. Till skillnad från med AV-fisteln kan den kanyleras redan efter två till tre veckor, men komplikationer som att blodet koagulerar i graftet eller infektioner kan förekomma oftare. Trots detta kangraftet hålla i flera år om de sköts väl.

��

En CDK är en silikonslang som placeras i ett stort blodkärl, vanligen jugularvenen nere på halsen. Detta invasiva ingrepp utförs normalt under lokalbedövning av en nefrolog eller röntgenläkare. CDK kan användas tillfälligt eller permanent.

��

Misslyckad kanylering med AV-fistlar och graft.

Efter en misslyckad kanylering kan ett hematom uppstå. Ett hematom är en lokal ansamling av blod, vanligtvis koagulerat, i vävnaden. Blod kan sippra in i den omgivande vävnaden, till exempel efter ett misslyckad nålstick. Stick om möjligt inte i detta område och låt det vila i flera dagar tills det ser bra ut igen.��Glöm inte att informera din mottagning om du dialyserar hemma.

Om din AV-fistel eller ditt AV-graft är rött, svullet och/eller smärtar:

Stick inte i den.
Informera vårdpersonalen omedelbart.
Placera armen i högt läge.
Kyl armen, till exempel med en kylkompress (se till att förfrysningsskador inte uppstår).

Har du��ytterligare frågor��om förberedelserna inför dialys?

Relaterat innehåll

Till toppen:

Ģ��ý